Klockan hade hunnit bli 18:23 nar vi i fredags rullade in i det som vi trodde va staden/byn Ovando. Solen sken an starkt men benen borjade trottna och tanken ekade tomt. Ovando bestod till synes av en restaurang, en liten camping samt ett par sma hus. Vi parkerade utanfor restaurangen och entrade baren.
Vi satte oss och smapratade med lokalbefolkningen och barpersonalen. Det visade sig att det fanns en affar langre ned i byn men den stangde kl 18 forstas. Vi stod nu infor ett svart beslut. Restaurangmat igen eller jordnotssmor och syltmackor...utan sylt forstas...hmm..vi kopte oss en varsinn snickers och en burk Mountain Dew och borjade fundera pa saken och overvagde fordelar och nackdelar med respektive alternativ.
Mitt i allt funderande hande det. En herre ifran Alaska som befann sig i baren vann 500 dollar pa en enarmad bandit och bjod alla andra i baren pa mat och dryck. Faaantastic! som Keith Murphy skulle ha sagt. Det blev salladsbuffet, en stor stek med pommes, nybakat brod samt glass och whisky till efterratt. Vi fick aven testa det lokalbryggda olet "Algdraggel", Moose drool. Som om inte det vore nog. Bartendern visade sig studera pa universitetet i Missoula, morgondagens mal, och hon hade ett litet radhus dar som stod tomt nu under sommaren nar hon jobbade i Ovando och vi va hjartligt valkomna att stanna dar.
Ja ibland har vi flyt alltsa.
Vi har hunnit med lite annat smatt och gott sen senaste inlagget, har kommer en kort rapport fran de senaste dagarnas aventyr:
Nar vi lamnade Billings i tisdags morse kandes det aterigen lite som att lamna en familj vilket alltid ar lite jobbigt men nya aventyr, platser och manniskor vantade runt hornet pa att upptackas och upplevas. Efter ett par dagars vila va formen lite sisadar men efter 76 miles kom vi till en liten, liten stad som hette Shawmut. Vi fragade en traktorsamlande farbror om vi fick sla upp taltet pa hans grasmatta, inga problem. Pa morgonen efter vaknade vi av en fyrhjuling som brummade forbi utanfor taltet och traktorfarbrorn ropade: "Hey guys! Time to wake up now you're burning daylight!" solen hade varit uppe i cirkus 4 minuter.
Efter Shawmut hamnade vi i White sulphur springs dar vi slog upp taltet i stadens park efter en varsinn stor pizza pa Strand.
Nasta stopp blev Helena och har borjade vi verkligen komma in i bergen och de snobekladda bergstopparna syntes allt klarare. Val inne i Helena gick Edvin in i en affar for att handla det ljusbruna guldet (Jordnotssmor) och Emil hann inte ens satta sig forran en trevlig dam kom fram och borjade konversera. Via Bostrom hette hon och hennes make Steve hade svenska rotter och vi va mer an valkomna att spendera natten hemma hos dem. Det va bara tacka och ta emot.
Under kvallen foljde vi med Via och Steve till en konstutstallning, dem kande en av konstnarerna. Det har va varan forsta konstutstallning pa resan. Utstallningen bjod pa fina malningar och foton samt underbart goda ostkex.
Efter utstallningen blev vi bjudna till en restaurang i staden och kvallen avslutades i familjens soffa innan vi gick till sangs. Tack Isac for att du lanade ut sangen till oss!
Nasta morgon cyklade vi vidare och efter ca 10 miles kom till den forsta riktiga uppforsbacken pa resan. Macdonald Pass. Dryga 6 miles uppfor, 1 mil ungefar. Tog lite mer an en timme och va ganska jobbigt faktiskt. Pa andra sidan berget vantade en lang och skon nedforsbacke. Vi trampade pa i rask takt och efter ca 75 miles kom vi fram till Ovando som vi berattade om i borjan pa inlagget.
Vagen fran Ovando till Missoula bjod pa spektakular natur och vagen gick langs Black foot river i stort sett hela vagen till Missoula. Nar vi hittat Jessicas (bartendern i Ovando) radhus sa packade vi av cyklarna och tog oss ner till downtown och borjade fira lordagen. Vi borjade med en pizza pa Biga Pizza och sen kl 21 borjade vi var krogturne. Kl 4 inatt va vi tillbaka i radhuset, lite runda om fotterna. Nar vi klev in i huset upptackte vi en snubbe som lag och sov i soffan. Lite overraskade blev vi men Jessica hade forvarnat oss om att det kunde komma och ga folk lite hur som helst.
Nu sitter vi har och har i stort sett aterhamtat oss fran nattens bravader och kartlagt storre delen av gardagen. Idag har vi inte gjort sa mycket mer an att tittat pa VM-finalen i en av barerna. Grattis Spanien! Imorgon rullar vi vidare mot nordvast och vi borjar sakta men sakert narma oss slutstation.
Pa aterseende!
Alltid lika spännande att få se era bilder och läsa om det ni får uppleva. Här hemma har vi fått lite regn men fortfarande varmt.
ReplyDeleteHälsningar Viveka och Jan-Erik